Idol-frossa på Söder

Jag och min härliga lilla famlilj hade mysmiddag på stan idag. På restaurangen satt också Idol-gänget (de som är kvar). Det var otroligt spännande!

Efter ca 10 min på restaurangen:

Calle går förbi, ut genom dörren, pratandes i mobilen. Ca 4 min senare kommer han in igen och går och sätter sig.

Ca 25 min senare:

Jag och Tuva går förbi dem på väg till toaletten. De sitter och pratar, vet inte om vad. Efter en kort stund på toaletten går vi ut och går förbi dem igen. Jag hör fortfarande inte vad de säger.

När vi går hem:

En av deltagarna står utanför och röker.

Det verkligt spännande som hände tänker jag inte berätta på den här bloggen. Vill ju inte hänga ut mina stora kändisar liksom…vill heller inte riskera att få fanatiska idol-stalkers efter mig.

Jag funderade (inte) på att fråga dem om autografer. Nån måtta får det vara på dessa galenskaper.

Ljusterapi

Min älskling har en idé om ökat välmående i mörka tider. Ljusterapi.

Därför har jag legat under en stark och varm lampa en stund nu på kvällen. Och ja, det funkar nog. Livet känns nog lite lättare än igår. Jag såg ljuset, kan man säga.

Andy´s lekland – helvetet på jorden?

Vi var på Andy´s lekland tidigare idag. Ett hysteriskt stort lekland inomhus med bollhav, långa rutschkanor, stora studsmattor m.m. Fullt av skrikande galna barn och trötta föräldrar. En meter innanför dörren och jag började ångra att vi gått dit. Jag vet inte om det var valet av dag och tid, om det var en ”alla barn är galna”-dag eller om det helt enkelt var min attityd till saker och ting (kan det vara så?!) som var fel. Men jag tyckte ljudnivån var galet hög, alla barn var små monster som inte hade någon koll på sin omgivning och alla föräldrar var frånvarande eller zombietrötta. I området avsett för barn i åldern 0-3 år röjde större barn (7-9 åringar), hoppade på de mindre barnen, kastade bollar och sprang omkring. Små barn grät och föräldrar tröstade och mutade med glass eller bullar alternativt var inte där. Tuva och jag satt i bollhavet, en större pojke kastade en boll rakt i ansiktet på en liten pojke som förstås blev ledsen. Jag uppbådade lite närvaro i detta kaos och frågade den lilla pojken hur det gick och vart hans mamma/ pappa var. Han tittade på mig misstänksamt och kröp sen hulkandes ur bollhavet. Jag var tvungen att rädda mitt barn under en större tjej som hoppade på henne och tappade bort den ledsna pojken. Hemskt!

Tuva, å andra sidan, tyckte att det skitkul!! Hon röjde ju själv runt som en galning och gav upp glädjetjut när hon åkte stora rutschkanan eller flög omkull på studsmattan. Hon kastade sig ut i bollhavet, började direkt samla lila bollar som en tok (hennes favoritfärg) och skrattade högt när jag begravde henne med bollar. Hon ville absolut inte sitta still och fika och ville förstås stanna kvar när vi bestämde att det var dags att åka hem.

Vi orkade med 80 minuters lekande. Mer än tillräckligt om man frågar mig…”åka mer rutschkana” tyckte Tuva. ”En annan gång…långt låååångt fram i framtiden. Då kan vi gå dit igen, Tuva” svarade jag.

Vårt nya husdjur

Lugn, lugn, vi har inte köpt fler levande saker vi ska ta död på. Nej, vi satsar numer på icke levande husdjur. Låt mig få presentera fisken Bosses nya kompis:

dykaren Steve (Andreas namnförslag) eller pappa mamma (Tuvas namnförslag)

Dykaren hade en kniv i handen, men Tuva slängde den i golvet så kniven gick sönder. Det var i och för sig bra, Bosse ska känna sig trygg i sitt eget hem. Utan vapen och ev hot. Det är ju inte helt säkert att de båda kommer överens. Jag tycker att Bosse ser lite misstänksamt på sin nya kompis. Kommer det uppstå vänskap? Fortsättning följer…

Vad ska man blogga om idag då?

Jag blir lite trött på mig själv när jag jämför den lilla lilla kategorin Insikter med den stora stora kategorin Blaj och inser att jag inte har så mycket djup att komma med. Är blaj det avtryck jag lämnar efter mig? Har jag inget bättre att komma med?

Få se nu…blogga om:

livskrisen Nej, jag blir bara mer trött på mig själv.

mitt barn Det gör jag ju i och för sig (hela tiden), men att blogga om den lilla apungen bidrar inte till djup på den här bloggen.

lägenhetsbyte Men vad tråkigt!!

jämställdhet Så pretto

hur mycket vin jag vill dricka hela tiden Vill ju inte att någon ska bli orolig för ev alkoholproblem.;-)

Nej, inte det. Det där med djup ger mig bara prestationsångest i dag. Jag lägger ner…

 

 

Världens vackraste

Vi fick hem Tuvas första skolfoton idag. Hennes första!!! En stor dag för familjen Lowejko/ Langer. Eller för mig i alla fall. Det måste vara en bra bransch det där…som förälder blir jag ju gråtfärdig när jag öppnar kuvertet och tittar på bilderna. De är de finaste jag någonsin sätt, i hela mitt liv. Jag ska förstås köpa varenda bild, helst hade jag velat ha många fler. Vad det kostar spelar ingen roll, jag hade köpt det utan att tveka om det så kostade det tredubbla. (325 kr för gruppbild, stor bild och några små i flera storlekar)

Nej, ska kanske börja fota småungar och sälja bilderna till svaga föräldrar. Det måste man ju bli rik på. Om jag ska vara lite objektiv i detta så frågar jag mig ju varför man inte får bilden digital och väljer själv storlek och antal. Det borde vara enklare och billigare, men man tjänar förstås inte lika mycket pengar på det.

Ja, i vilket fall…jag ska köpa dessa fantastiska bilder. De finaste jag sett i mitt liv…håller ni inte med mig?

Han bloggar igen!

En blogg uppdaterades igår. Det var länge sen…vågar man hoppas på mer?

Kolla in bloggen och klippet på Tuva som fyller 2 år: http://b1066.blogspot.com

Kalle som lucia

I december är det jag som läser denna spännande barnbok om viktiga saker…

Kalle som lucia

För alla som vill lyssna…och för några som inte har ett val. Typ barn och pedagoger på jobbet. Och man och barn här hemma. Det blir roligt…indoktrinering på hög nivå!

Saker man inte får säga i Stockholm ;-)

Jämte – det heter ju tydligen bredviiid.

Famn – vad säger man då när ett barn ska komma upp och sitta i famnen?

Namna – märka kan man ju också säga, men namna är ju en bra synonym!

Ingentingen – varför vet jag faktiskt inte. Låter helt normalt i mina öron.

 

Listan kan kanske bli längre…jag lär bli uppmärksammad på det i så fall…hehhehe.

Tuva 2 år

Lilla tjejen har fyllt stor tjej. Det firade vi med sång och frukost på sängen, paketer och sen iväg till förskola/ jobb.

Morgontrött och inte helt nöjd över att vi kommer in och sjunger.

Lite sur med en rynka i pannan.

Vi flörtar och mutar med paket och clementin. Börjar hon tina upp?

Jodå…hon fick ju en bulle också.

Tuva fick Rorri-pussel, duplo, sängkläder och mystofflor. Duplot var nog mest populärt!